Galleri

Årets årsmöte med JANO avslutades med en riktigt svängig jazzkonsert med pianisten Jonny Ek som bl.a. är styrelsemedlem i föreningen JANO men också är vår musikunderhållare i entrén till våra musikkvällar. Jonny som dessa kvällar fått oss att njuta av sin musikaliska talang och som vi även denna kväll fick uppleva, genom samarbetet med sina musikerkollegor för kvällen, den eminente Erik Söderlind på gitarr, som prisas vid flera tillfällen för sitt fantastiska gitarrspel.

 Dessutom två unga men redan väldigt säkra musiker Tomas Sjödell på bas och Jonas Bäckman på trummor. Vilken framtid dessa två musiker har att se fram emot och vilken framtid den fortsatta musiken kommer att få genom bl.a. dessa två unga talanger.

Musik våren 2024 är nu till ända men nya musiker, nya sångerskor/sångare kommer att komma inför nästa säsong att bjuda på nya musikaliska upplevelser, så fram till dess, tack för denna säsong och glöm inte att njuta av sommaren!

Gunnel Gisslén

Hur det gick på årsmötet kan Ni läsa HÄR

Galleri

Säsongens sista musikkväll på JANO fick oss alla att genom musiken förflytta oss till varmare breddgrader i Frankrike och där till en uteservering med rödrutiga dukar, med ett glas rött och med underbara musikanter som förgyllde oss med fransk musik och franska texter.

Denna upplevelse fick vi genom sångerskan, komikern, skådespelaren, författarinnan m.m. Anna-Lena Brundin som levererade sångtexter både på franska men också egna svenska översättningar.

Anna-Lena Brundins röst är som gjord att leverera och få fram den rätta franska känslan och med bandets instrumentsammansättning och fransktolkande musiker så som Jan Sigurd på piano, som också bjöd på några av sina egna alster som han en gång skrivit för Monica Zetterlund. Sigurd och Zetterlund samarbetade tidigare tillsammans i en show där även kvällens fantastiska musiker, basisten Jan Adefelt, gitarristen Tomas Hallberg samt dragspelaren Håkan Andersson var med.

Anna-Lena Brundin och hennes musikanter skapade denna kväll verkligen en känsla av ”Vive la France”

Tack för denna franska stämning som ska vi bära med oss genom vår svenska sommar tills vi ses igen i höst!

Gunnel Gisslén

Galleri

JANO publiken fick ännu en gång denna vårsäsong avnjuta en konsert på hög musikalisk nivå. Den här gången när Tessan Milveden och hennes Quintet gästade Vallentuna och bibliotekets kulturrum. Det faktum att Tessan för kvällen hade ryggbesvär hindrade inte henne från att genomföra ett välkomponerat och mycket väl genomfört program som uppskattades av publiken.

Tessan framför texter och sånger på ett mycket varmt och personligt sätt. Det märks också att hon inspirerats av sångerskor som exempelvis Billie Holiday och Monica Zetterlund. Hon har en fin kontakt med publiken. Hon bjuder på sig själv och är lättsam. Detta inte minst när hon kommunicerar och interagerar med medlemmarna i bandet och berömmer dem och deras karriärer. Bandet består av Stefan Isaksson på saxofon, Göran Strandberg vid flygeln, Filip Augustsson på bas samt Jesper Kviberg på trummor. Var och en uppvisade under kvällen musikalitet på hög nivå samt en rad fina soloprestationer.

Publiken fick också under konserten uppleva ett par spontana inhopp av Dicken Hedrenius på trombon. Helt spontant dök han upp vid Tessans framförande av Billies Blues och rev av ett soloframträdande till publikens stora förtjusning. Tessan tackade Dicken och kallade honom för ”min enda vän i Vallentuna”. Jag tror inte på det. Efter den här utsökta konserten är jag helt säker att hon fått ett stort antal fler vänner från Vallentuna i publiken som tackade henne och bandet för en härlig spelning med rungande applåder.

Thore Flygel

Galleri

Sällan har förväntningarna inför en kommande konsert hos Jano varit större än inför den vi avnjöt den 11 mars, alltså igår när detta skrivs.

Redan när vårt programråd började att försiktigt diskutera förutsättningarna att kunna locka till loss denna grupp var det något särskilt som kunde kännas i luften.
Skulle vi kunna få Monica Dominique och Tina Ahlin, och kanske till och med Morgan Ågren, som är en förstklassig trumslagare med enormt internationellt renommé, att komma till oss för en konsert.

Vi beslutade oss för att försöka… Morgan ju ändå Tinas man, han kommer nog, sade vi oss käckt. Hur vi skulle få Monica att vilja komma kom vi oss inte ens för att fundera på i den yra som därmed uppstod. Hayati fick förtroendet att fråga, och vi fick ett JA.

Och inte bara det. Man lovade också att ta med sig den säkra, skickliga, glada, dansanta och välsjungande basisten Johan Strindberg, och lyckan var fullständig, trodde vi.

Vi släppte vårprogrammet i december och biljetterna januari, och just den här konserten sålde slut på nolltid så att varenda stol var bokad sju veckor innan konsertdatum, och bättre kunde det ju inte bli, trodde vi.

Och så kom dagen för konserten, och så på eftermiddagen kom artisterna, och då kom även Carl-Axel Dominique tillsammans med gruppen, kanske för att kolla att vår flygels C-tangent verkligen satt strax till höger om mitten så att inte hustrun skulle sitta och spela i fel tonart, för se vår flygel har inget nyckelhål som många pianon har.

Nu skojar vi förstås, för Carl-Axel kom med för att, precis som vår publik, få lyssna till denna eminenta konsert, med varierat innehåll från lättsam jazz till underfundiga visor, skarpa geniala texter av Olle, Tage och Beppe och vackra stycken av Tina, Monica, Georg och så mycket mer.

Men vi fick också till publikens omätliga förtjusning en slutakt med Carl-Axel och Monica, våra älskade musikmakar(e) i en fyrhändig avslutning vid flygeln.
Och bättre kunde det absolut inte bli.

Vi summerar med ett citat, av många, från publiken… v i l k en k v ä l l !

Håkan Mossberg

Galleri

Man brukar säga att man kan nå musikaliska höjder och det gjorde vi i publiken verkligen efter den konsert som sångerskan från Manhattan Transfer, Janis Siegel bjöd oss på! Hon uttryckte känsla för jazzen och lättsam lekfullhet och säker musikalitet . En del av hennes val av låtar var obekanta men med hennes sätt att framföra dem så blev det till härliga nya bekantskaper. Man kunde känna igen mycket på hennes sätt att tolka låtarna, utifrån det sätt som de sjöng dem i Manhattan Transfer, vilket inte är konstigt då hon medverkat i den gruppen från start 1969.

Med sig hade hon tre fantastiska musiker Mattias Nilsson på piano, Filip Augustson på bas och Jesper Kviberg på trummor som på sina respektive instrument kunde framkalla och visa på följsamhet och musikalitet. Mattias Nilsson och Janis Siegel har känt varandra och spelat ihop på duo under en längre tid och ska nu efter JANO vidare ner i Europa för flera framträdanden. De övriga i kvällens konstellation hade aldrig spelat ihop tidigare men med den erfarenhet och musikalitet som de besitter så var det absolut inget som märktes.

Alla var mycket nöjda med kvällen och den fantastiska musikalitet vi fick uppleva genom kvällens program!

Gunnel Gisslén

Galleri

Isabella Lundgren, uppbackad av sin förnämliga trio med Carl Bagge piano, Niklas Fernqvist bas och Daniel Fredriksson på trummor, trollband publiken vid vårens andra konsert i kulturhusets pärla, kulturrummet. Konserten var utsåld och extra stolar fick sättas ut för att alla skulle kunna beredas plats. Judy Garland var kvällens tema. Stämningen var andäktig när Isabella och trion steg ut på scengolvet. Även denna gång stod flygeln till höger, kanske en ny trend?

Isabella hälsade publiken välkommen och publiken hälsade tillbaka. Efter en stämningsfull inledning på piano höjdes tempot och en svängig version av Rockabye Your Baby framfördes. Det hördes på en gång att det inte var den första gången musikanterna spelade ihop. Allt framfördes lekande lätt och med precision.

Vi fick under kvällen en grundlig inblick i Judy Garlands liv och leverne. Redan som 7-åring hade Isabella fångats och fascinerats av Judy Garland genom filmen Trollkarlen från Oz som fanns på en VHS-spelare i hemmet.

Under första set fick vi följa Judy Garland som barnskådespelare, som nästan vuxen och som vuxen. Låtarna som framfördes var bland andra The Girl Next Door, Meet Me in Saint Louis, Trolley Song, You Made Me Love You och avslutades med en duo-version av Kurt Weill´s It Never Was You.

Get Happy inledde andra set. Nu hade Judy blivit 27 år, spelat in över hundra filmer och belönats i filmbranschen. Men även försökt att ta sitt liv. The Man That Got Away illustrerade kanske hennes sinnesstämning? Innan konserten tog slut fick vi höra I Don´t Care och den länge emotsedda Over The Rainbow.

Efter extranumret Pennies From Heaven begav vi oss ut i vinterkylan, upplyfta och med lätta steg. Tack Isabella och medmusikanter!

Tommy Larsson

Galleri

JANO:s vårsäsong 2024 inleddes med en konsert i världsklass vågar jag påstå. Inför en fullsatt publik i kulturrummet intog Stockholm Swing All Stars scenen. Och på vilket sätt de gjorde det.

Det blev en magisk kväll där vi fick se och höra vilka fantastiska musiker bandet har i Fredrik Lindborg tenorsax, Klas Lindquist altsax och klarinett, Karl Olandersson trumpet och sång samt Dicken Hedrenius på trombon. Förutom att hela bandet är samspelta så visade var och en under kvällen upp sina respektive skickligheter i underbara solon.

På flygeln briljerade Daniel Tilling och på basen Göran Lind. Båda visade såklart också upp sin skicklighet i mycket fina soloprestationer. På trummor tog Mattias Puttonen tillfället i akt i ett nummer, knöt upp flugan och slängde den samt gick all in i ett halsbrytande solo som förde mina tankar till den legendariske Gene Krupa.

Bandet framförde suveräna arrangemang av tidlös jazz till publikens förnöjelse och rungande applåder. Spelglädjen herrarna emellan gick inte att ta miste på för den är så påtaglig. De har kul, de har personlighet och de älskar att spela. Och detta märktes i publikreaktionerna. Jag hörde några publikröster som bl a uttryckte: ”är detta sant vad vi hör, det här är nästan för bra, den bästa konserten ever” osv.

Konserten avslutades med ett finstämt och välarrangerat nummer av Ellingtons Mood Indigo.

Thore Flygel